Aki Basho 2000

Sammanfattning

Resultat Aki Basho

Yokozuna Musashimaru (14-1) - mycket roligt att den allt tyngre Musashi levde upp till allas förväntningar och vann yushon - och dessutom i hård konkurrens, vilket inte alltid varit fallet tidigare. Trots att hans jakt på zensho yusho förstördes av Akebono på senshuraku, var detta hans näst bästa turneringsresultat och en klart starkare yusho än de två han vann i slutet av 1999. Surpellar noterar dock att 10 av hans motståndare var maegashira och att han bara behövde möta tre man på sekiwake och uppåt, tack vare skadorna på Tochiazuma och Takanohana och hans stalltillhörighet i Musashigawa beya. Och visst, han har ett lättare program än Akebono, men det gäller att vinna de matcher man har, och det gjorde Maru den här gången. Grattis!

Yokozuna Takanohana (0-0-15) - i en yokozuna-värld där hans hawaiianska kollegor har återupprättat sin dominans över sporten, är Taka (som ensam har fler titlar än Ake och Musashi tillsammans, 20-18) nu plötsligt den svaga länken och en osäkerhetsfaktor inför framtiden. Att han skulle välja att sitta över Aki Basho var ingen överraskning, det stora testet kommer i november, då han måste visa att han är på samma nivå som de andra två. Hela åtta man har vunnit yushon sedan Taka senast höll i kejsarpokalen, och vinner han den inte snart kommer olyckskorparna som kraxar "Intai!" bli svåra att överrösta.

Ozeki Chiyotaikai (10-5) - tredje raka tvåsiffriga kachikoshin imponerar, men Chiyo saknar fortfarande de där två, tre extra segrarna som skulle göra honom till en seriös yushokandidat. I Aki Basho började han så bra (5-0) att "Varg-
ungens" fans säkert hoppades att detta var bashon då han skulle ta det där lilla steget, men med två förluster i rad var han raskt borta från toppstriden. Chiyo är stabil utan toppar, men man får ha tålamod med honom. Trots att han nu är "Senior Ozeki", är han fortfarande på upplärning.

Ozeki Dejima (10-5) - även Dejima har nått en nivå ansedd respektabel för en ozeki, men inte mycket mer. Till skillnad från Chiyotaikai har han på sistone inte visat mycket tendenser till att blanda sig i yushostriden. I september var han dock länge en tänkbar kandidat, han stod t.ex. 7-1 efter nakabi. Men förluster mot bl.a. Hayateumi och Kaio skickade ut honom ur den kampanjen. Kanske kan ankomsten av Musoyama och Kaio på ozeki sporra Dejima att leva upp till förväntningarna han fick på sig efter yushon i Nagoya '99.

Ozeki Kaio (11-4) - "Kaio är den ozeki som är närmast befordran till yokozuna", sade en av medlemmarna av Yokozuna Shingi-kai (ett råd av personer utanför sumovärlden som rekommenderar yokozuna-befordringar till Sumoförbundet) efter Kaios uppflyttning till ozeki i juli. Efter Kaios anmärkningsvärda ozeki-debut i september finns det ingen anledning att revidera det uttalandet. Det mest fantastiska med Kaios basho var att han gick genom hela turneringen med en bruten tumme! I ljuset av det är det nästan ofattbart att han bara förlorade mot de två yokozunorna samt Takanonami och Tochinonada. Han tycks ha fått ett härligt självförtroende efter sin yusho i maj, men så länge herrar yokozunor är så starka som de är nu, blir det mycket svårt för honom att nå samma rang som dem.

Ozeki Miyabiyama (8-7) - det var med knappast möjliga marginal mannen med puckeln räddade sin rang, och han lär inte ha övertygat någon tvivlare om att han är en värdig ozeki... än. Han förlorade mot alla sanyaku han mötte utom Takanonami, vilket förstås är mycket svagt. Det är svårt att förstå vad som är så annorlunda med den Miyabiyama som blåste ut folk ur ringen första halvan av 2000 och den som har snubblat fram i uppförsbacke sedan i juli. Visserligen har han varit småskadad, men även självförtroendet tycks vara bortblåst. Nå, rangen är i alla fall räddad och kanske kan han slappna av och göra bättre resultat i fortsättningen.

Sekiwake Tochiazuma (2-4-9) - efter Musoyama, Miyabiyama och Kaio skulle det bli Tochis tur att bli invald i ozeki-klubben denna basho. Men så hände det alltför vanliga: några dagar innan bashon skadade han axeln i en träningsmatch med Dejima. Han valde trots detta att starta bashon, men det stod tidigt klart att han inte var sitt vanliga jag, och efter förlust mot Dejima (!) valde han att dra sig ur. Konsekvensen av det blir inte bara att han får börja om från noll i sin jakt på ozeki, han åker dessutom ur sanyaku och får göra sin comeback som maegashira, troligen i januari.

Sekiwake Musoyama (10-5) - precis som stallkamraten Miyabiyama, klarade Musoyama sin stipulerade gräns med nöd och näppe. I Musos fall krävdes 10 segrar för att återvända till ozeki. Med en start på 5-1 såg det mycket bra ut, men sedan målade han in sig i ett hörn med raka förluster mot Kaio, Takanonami och Akebono. Efter det krävdes en avslutning på 5-1, vilket var precis vad han klarade också. Segern mot Kotonowaka på senshuraku innebar att Muso bara blev den tredje i historien som utnyttjade denna special-fallskärm för detroniserade ozeki. Mienoumi (Musoyamas stallchef) var först 1976, Takanonami blev nummer två tidigare i år. Det känns skönt att Musoyama nu får en chans att återupprätta sin förlorade ozeki-heder, och sudda ut minnet av sina miserabla första två basho på rangen. Hade han misslyckats, är det tveksamt om han någonsin hade lyckats ta sig tillbaka.

Komusubi Akinoshima (7-8) - inget oväntat resultat, men ändå ett tecken på att alla tiders sansho- och kinboshi-kung inte längre kan hålla en sanyaku-rang. Dock ska man hålla i minnet att Aki nu faktiskt är äldst i makunouchi med sina "unga" 33 år. Han tog en av bashons stora skalper genom att besegra Akebono. Akinoshima bör hålla i många år till.

Komusubi Takanonami (9-6) - den "gamle" ex-ozekin må vara bortkopplad från sin topprang för gott, men här visade han att han fortfarande är att räkna med i sanyaku. Han plockade segrar av såväl Kaio som Dejima och Musoyama, och verkar trivas i sin nya roll som "spoiler". Det kanske mest imponerande med Namis resultat är att han, till skillnad för 2-3 år sedan, gjorde det helt utan hjälp av ett starkt stall. Med Takanohana skadad var det bara Akinoshima han slapp möta, och det gjorde nog varken till eller från.

Maegashira - för första gången sedan november 1998 var det bara maegashira som vann san-sho, och de tre vinnarna var också de som gladde mest bland de 29 maegashirorna. #2 Hayateumi (9-6) visade ingen respekt alls på sin nya topprang, utan chockade både Dejima, Miyabiyama och Musoyama på väg mot en fin kachi-koshi. Belöningen: en gino-sho och en trolig sekiwake-rang i november. #7 Tochinohana (10-5) visade att hans fantastiska debut i maj inte var någon tillfällighet. Även han fick en gino-sho och lär vara komusubi i nästa basho. Den rangen kan han få dela med Wakanosato (11-4), som från #10 på ett lysande sätt följde upp sina två raka yusho i juryo med en kantosho-vinnande basho. Det var tunnsått med kachi-koshi bland maegashirorna den här gången (bara 8 av 29), men en av dem som klarade det var bashons nykomling, Kasugano beyas Tochisakae (8-7). Sämre gick det bl.a. för #1 Tosanoumi (5-10), vars mediokra år bara blir sämre och sämre. Hans formsvacka måste få ett slut i Kyushu. En tung basho blev det också för förra turneringens succédebutanter Takamisakari (1-3-11), Aminishiki (7-8) och Sentoryu (5-10). #9 Aminishiki var den som var närmast kachi-koshi, och förmodlingen den enda av de tre som är kvar i makunouchi i november. #7 Takamisakari fick äran att bli den första stallkamrat som fick delta i Akebonos yokozuna dohyo-iri, men den glädjen blev inte långvarig. Redan på dag 3 skadade han sig så illa att han fick dra sig ur, och faller troligen ända ner i juryo.

Juryo - i division två dödades spänningen tidigt av Kotomitsuki (14-1), grovt underrankad p.g.a. en skada. Han var inte långt ifrån att bli den förste på flera decennier att klara zensho yusho (15-0) i juryo, men en förkust mot Tomikaze (9-6) på dag 11 satte stopp för de planerna. Kotomitsuki visade i alla fall med eftertryck att han hör hemma i makunouchi, där han i nästa basho får göra sina första matcher i divisionen. Mycket intresse knöts i Aki Basho till trion debutanter; blott 19-årige mongolen Asashoryu (9-6), den väldige brasilianaren Kuniazuma (9-5-1) och Oshiogawa beyas Juzan (9-6). Som synes kachi-koshi för alla tre, men en oturlig skada på Kuniazuma förmörkade bilden. Dock tur i oturen att den tidigare enormt skadedrabbade Kuni nu hade hunnit fixa sin kachi-koshi, och därmed förmodligen kan sitta över nästa basho på en högre rang, för att sedan återvända i januari. Det var i övrigt många oskrivna kort som gjorde fina resultat i juryo; Tomikaze, Senshuyama (8-7), Wakatsutomu (9-6) och inte minst det högst sensationella resultatet för Matsugane beyas Wakakosho (12-3), som innebär att denna ganska oomskrivna rikishi förmodligen begår makunouchi-debut i Kyushu. Mer väntat var väl att Jumonji (9-6) och Tamanonada (10-5) skulle ha potential att ta sig upp till elitserien. Terao (8-7), nu äldsta sekitori på 37 år, gjorde en bra basho och har inte gett upp hoppet om att återvända till makunouchi. Sämre gick det för en annan åldrad veteran, Tomonohana (6-9), som med knappast möjliga mån lär bli kvar i juryo. Sista bashon i karriären i november? Slutligen en medkännande tanke till Gojoro, som fick dra sig ur skadad redan på dag 4. Gojoro är den mest skadedrabbade rikishin de senaste åren. Detta var femte bashon av de senaste sju som han inte kunnat fullfölja, och nu rasar han ner i makushita.

Tack och adjö - det är inte ofta en turnering bjuder på så många, och stora, farväl till gamla rikishi. Redan före bashon lade ex-maegashira 3 Kitakachidoki, 33 år, av. Kita var den siste sekitorin från den en gång så framgångsrika ön Hokkaido uppe i norr. Han höll också rekordet i flest basho för en maegashira i makunouchi, 49. Han har antagit tränarnamnet Katsunora oyakata. Efter bara ett par dagar av bashon stod det klart att ex-sekiwake Kotonishiki, rankad högst i juryo, inte var sig lik. Han lyckades bara vinna en match av de första sju, och ingen var nog förvånad när den två-faldige yusho-vinnaren tillkännagav att karriären var över. Han har inte lyckats köpa något tränarnamn, men har fortfarande två år på sig, då han fått en provisorisk tränarstatus (jun-toshiyori) som Kotonishiki oyakata. Kotonishiki hade nog svårt att ladda om när hans 8-7 i juli inte ledde honom tillbaka till makuonuchi. Den 32-årige rikishin var en av de mest spännande och underhållande makunouchi-brottarna på 90-talet, och kommer lämna ett stort tomrum efter sig. Det samma gäller ex-sekiwake Mitoizumi, som hade en mycket tung basho, med bara en seger på 10 dagar. In i det längsta vägrade han ge upp, men till slut var det uppenbart att han inte kunde vinna mer, trots att Sumoförbundet matchade honom mot lättare och lättare motståndare. Mito, 38 år, lade av och blev Nishikido oyakata. Han lär bli ihågkommen som mannen med de stora, spektakulära utspelen och det stora fighter-hjärtat. Han vann yushon i Nagoya 1992. Till dessa ska läggas ex-maegashira 9 Ohinode, 30, som var i makunouchi senast i januari, men nu tvingas lägga av p.g.a. en lungsjukdom som hindrar honom från att träna ordentligt, och ex-juryo 2 Hoshiandesu, 32, argentinaren som flera gånger var nära att nå makunouchi. Vi tackar allihop för lång och trogen tjänst, och mycket fin sumo genom åren.

Årets sista turnering, Kyushu Basho i Fukuoka börjar 5:e november. Här kan man se hur banzuken kan komma att se ut. Det är alltså mitt eget banzuke-tips och ingen officiell ranking än.

Notera också att min egen formbarometer, Magnus Sumoranking är uppdaterad efter Aki Basho.

Åter till startsidan