Nagoya Basho 2001

Sammanfattning

Yokozuna Musashimaru (12-3) - fjärde raka missen
Sumos tyngsta aktiva rikishi är verkligen den evige tvåan i år. Nagoya innebar fjärde raka bashon med andraplats för Maru, trots att han var stor favorit innan turneringen. Han började också som en blivande yusho-vinnare, med 10 raka segrar. Sedan blev det stopp. Förluster mot Wakanosato och Tochiazuma gjorde att Maru var tvungen att besegra Kaio på dag 14 för att hålla bashon vid liv. Det gick nu inte och "Fia" Penitani väntar fortfarande på sin första yusho för året. Rimligen borde den komma snart, men Musashimaru verkar sakna den riktiga glöden som kan bära honom ända fram.

Ozeki Chiyotaikai (11-4) - fina formen håller i sig
Chiyotaikai började med en oväntad förlust på öppningsdagen i Nagoya, mot Wakanosato. Men sedan visade Chiyo att han är bland sportens allra starkaste idag. Nio raka segrar blev det innan Miyabiyama överraskande slog Chiyo på dag 11. Slutresultatet 11-4 är mycket väl godkänt, även om han fortfarande väntar på sin första jun-yusho (andraplats). De flesta av hans segrar i juli var övertygande och bara en gång behövde han ta till den bespottade segertekniken hataki-komi (att trycka ner motståndaren framåt). Kan han fortsätta på den linjen bör han kunna få över de flesta av tvivlarna på sin sida.

Ozeki Musoyama (10-5) - svag avslutning men ändå tvåsiffrigt
Musoyama har stabiliserat sig på en fullt godkänd nivå för en ozeki. I Nagoya inledde han starkt, trots förlust mot Tochiazuma på dag 1. Sju raka segrar efter det fick oss att tro på Muso som en yusho-kandidat, men andra halvan av bashon kroknade han betänkligt. " Onödiga" förluster som mot Toki och Kyokushuzan borde han kunna undvika. Starkt dock att slå Kaio på senshuraku för att klara sin andra tvåsiffriga kachi-koshi som ozeki. Han gör vad han ska och inte mer.

Ozeki Miyabiyama (7-8) - fiaskot fortsätter
Just när vi trodde att det inte kunde bli sämre... Stackars Miyabiyama har inte bara en enorm bula på axeln utan bär också oket av att vara rankad långt över sin förmåga. Varje gång man tror att han ska kunna lyfta, kommer det ett nytt fiasko. I juli var hans basho lik Dejimas i maj, usel start som han aldrig hämtade sig ifrån. Han öppnade med fyra förluster på fem dagar, och då hjälpte det föga att han "skrällde" mot Chiyotaikai. Många säger att han ser patetisk ut även när han vinner, klumpig, oteknisk och utan kämpaglöd. Det är märkligt hur något så lovande kan gå så totalt i stöpet. Många inklusive mig hoppas nog att han ska misslyckas med att hålla sin rang i september. Så lågt har han faktiskt sjunkit.

Ozeki Dejima (3-3-6) - sekiwake nästa
Dejima var fram till i år en riktigt hygglig ozeki, men sedan hände något. I år har han tävlat med Miyabiyama om vem som är uslast. Dejima var kadoban i juli, men började som i fornstora dagar och blåste ut sina tre första motståndare ur ringen med stor sumo. Efter det förlorade han mot nollan Higonoumi, och blev sedan skadad i ny förlust mot Kyokushuzan. Det talades om att han eventuellt skulle försöka komma tillbaka till bashon i ett desperat försök att rädda ozeki-rangen, men av detta blev intet. Degradering till sekiwake, alltså och tyvärr en välförtjänt sådan. Visserligen har han chansen att återvända till ozeki om han vinner 10 i september, men det är svårt att se hur han skulle kunna klara det.

Ozeki Kaio (13-2) - oväntad triumf i skade-comeback
Kaio debuterade som sekitori redan i tonåren och ansågs tämligen lovande. Med åren har förväntningarna på honom ökat och ökat och nu, vid 29 års ålder, verkar han ha nått sin absoluta topp. Efter yushon i mars drabbades han ju av svåra ryggsmärtor som omöjliggjorde en normal insats i maj. Kadoban i Nagoya, trodde nog inte många att han skulle kunna ta hem yushon. Men han började strålande, med 8 raka segrar innan Takanonami (!) blev för svår på dag 9. Och fem dagar senare stod han alltså som yusho-vinnare för tredje gången. Något som var viktigt var att han för första gången i år vann mot en yokozuna. Det är definitivt något man väger in när man bedömer om en ozeki är värdig att flyttas upp till högstarangen. Och visst måste man säga att Kaio är värdig att bära det vita repet nu. Hade han inte blivit skadad, hade han troligen redan varit stormästare, och med Takanohana borta resten av året ökar förstås chanserna. Det som talar emot Kaio i september är hans benägenhet att missa i de avgörande ögonblicken, något som försenade hans ozekidebut med flera år. Men stalltipset är att han klarar det och blir sportens 68:e yokozuna i slutet av september.

Sekiwake Tochiazuma (10-5) - jämn och hög nivå
Underbarnet Tochiazuma stiger allt mer fram som en av efterkrigstidens starkaste sekiwake, men har han vad som krävs för att bli ozeki? Och framför allt för att bli en bra ozeki? På de senaste 17 fullföljda turneringarna har han bara en make-koshi, men också bara två basho med mer än 10 segrar. I juli 2001 fick han i alla fall ihop 10 segrar, möjligen ett viktigt första steg på väg mot ozeki. Nu när Dejima och kanske Miyabiyama är på väg bort från ozeki, borde det uppstå en lucka för någon. Tochi vill helt säkert fylla den. Största segrarna i juli var mot Musashimaru och Musoyama och en gino-sho fick han för besväret.

Sekiwake Kotomitsuki (6-9) - orutinen lyser igenom ibland
Nagoya Basho blev inte den fortsättning på klättringen uppåt som de flesta räknade med för unge Kotomitsuki. Han hade oväntat svårt mot sina sanyaku-motståndare och lyckades faktiskt bara besegra Musoyama. Men han gjorde ändå ett bra intryck och många av hans förluster var knappa. Han lär sig fortfarande och kommer med mer rutin säkert att närma sig ozeki-befordran. Låt oss bara hoppas att han inte är en ny Miyabiyama...

Komusubi Asashoryu (7-8) - tillfälligt (?) stopp i framgången
Fantom-mongolen fick en tuff start på Nagoya Basho, med tre raka förluster mot Musashimaru, Dejima och Chiyotaikai. Förvånande nog förlorade han mot samtliga ozeki, t.o.m. Miyabiyama! Å andra sidan vann han över sina sekiwake/komusubi-kollegor, m.a.o. tvärtom mot förra bashon. Kachikoshi-chansen fanns ända in i senshuraku, men förlust mot Tosanoumi innebar första make-koshin sedan han blev sekitori. Men det var inte oväntat att det skulle komma en reaktion på framgångarna, och den blev ju inte särskilt kraftig. Räkna med att han kommer igen och det snart.

Komusubi Wakanosato (9-6) - strålande i 11 dagar, sedan...
Wakanosato var tillbaka i sanyaku och angelägen att visa att han är väl framme i kampen bland ozeki-kandidaterna. Starten var strålande med vinster mot två ozeki och åtta segrar av de första nio. Största skalpen tog han på dag 11, när han gav Musashimaru dennes första förlust. Men vad hände efter det? Inte en seger på de fyra sista dagarna, trots att motståndarna hette saker som Kotonowaka och Kyokushuzan. En märklig kollaps, som visar att han ännu inte är redo för ozeki. Men han belönades ändå med en shukun-sho och har också chansen att bli sekiwake i september.

Maegashira - Tamanoshima slår till igen
En riktigt lysande stjärna fanns bland de 29 maegashirorna i toppdivisionen- #7 Tamanoshima (12-3). Han höll hög, jämn klass bashon igenom, och backade inte ens för de möten med sanyaku han råkade ut för andra veckan. Efter förluster mot Kaio och Chiyotaikai, slog han både Tochiazuma och Wakanosato och slutade helt sensationellt som delad tvåa på 12-3. Det var andra bashon av tre som han vann mer än 10 matcher, och man måste nu fråga sig om det här är början på något stort eller om han kommer gå samma väg som andra raketer, likt Tochinohana och Chiyotenzan. Självklart fick Tamanoshima en san-sho, sin andra kanto-sho. Andra maegashira på pluskontot var #13 Tokitsuumi (11-4), som fixade sin första tvåsiffriga kachi-koshi och vann teknikpriset, och #10 Kaiho (9-6) som för första gången på 20 makunouchi basho lyckades vinna mer än 8 matcher! Det kan noteras att #14 Oginishiki (9-6) gjorde bra ifrån sig i comebacken till makunouchi, och att fenomenale Daizen (8-7) vid 37 års ålder ordnade sin andra raka kachi-koshi i makunouchi. En märklig basho hade en annan "gamling", 33-årige Kotonowaka (8-7), som efter starten på 0-6 såg ut att gå mot en katastrof, men som mot alla odds lyckades vinna 8 matcher av de 9 sista och nu har komusubi-chans i september. En besvikelse var #1 Hayateumi (4-11) som borde kunnat slåss om sanyaku-platser, men istället klappade ihop totalt. Ut ur makunouchi denna gång lär veteranerna #13 Asanowaka (5-10) och #15 Minatofuji (5-10) åka, eventuellt med sällskap av #14 Wakatsutomu (7-8) och/eller #9 Jumonji (4-11).

Juryo - Historiens lägsta segrar-resultat
Nagoya Basho i juryo var en mycket märklig tillställning, där jämnheten var ledstjärnan för dagen. Bara två av 26 rikishi fick tvåsiffrigt antal segrar eller förluster och den enda som verkade höja sig över mängden i början var tunge brasilianaren Kuniazuma (8-6-1). Men efter en stark start tappade han fart och blev sedan t.o.m. skadad, efter att han klarat sin kachi-koshi. När han försvann lyckades ingen bära ledartröjan, utan yushoresultatet droppade för första gången i historien under 10-5. Icke mindre än 8 man på 9-6 fick alltså göra upp om titeln i ett play-off, som vanns av den totala överraskningen Buyuzan (9-6), som fram till nu varit mycket slätstruken i juryo. Båda nynedfallna veteranerna Takatoriki (9-6) och Terao (9-6) var med i playoffet, och åtminstone Takatoriki har god chans att återvända till makunouchi i september, förmodligen tillsammans med Daishi (8-7) och debutanten Kobo (8-7). Ut ur juryo åker enbart Kinkaiyama (2-13), vars kollaps måste förklaras av en skada. Han ersätts av den evige pendlaren Kasuganishiki (5-2).

Nästa turnering, Aki Basho, börjar den 9:e september i Tokyo.

Notera också att min egen formbarometer, Magnus Sumoranking är uppdaterad efter Nagoya Basho.


Åter till startsidan